all these things that i've done

Idag är det måndag, det har inte varit en speciellt effektiv eller produktiv måndag kan jag meddela. Det borde det ha varit, men det har det inte. Jag började med att storstäda rummet redan innan tentan kom ut, annars hade jag spenderat alldeles för mycket tid med att städa under veckan istället för att skriva tenta. Det brukar vara så, mitt rum är aldrig renare än under tentaperioden. I vissa stunder funderar man till och med på att kliniskt rengöra listerna i rummet för att slippa den där jäkla tentan. Så, för att spara tid tog jag itu med detta redan innan tentan ens existerade. Tentan verkar inte rolig heller, en väldigt stor fråga med alldeles för många svar och infallsvinklar, vilket blir jobbigt i längden för jag vet inte hur jag ska kunna begränsa mig? Massiv planering krävs innan man kan börja skriva och det är väl egentligen det jag sysslat med idag.

Jag tog en lång eftermiddagspaus för att umgås med mina fina vänner Isabelle&Kajsa. Vi handlade nödvändigheter till lördagens efterlängtade Halloweenfest. Vad jag ska gå som förtäljer inte historien, det kanske kommer en bild, kanske inte. Vi var på manisk jakt efter blå ögonskugga (vi hoppades egentligen på att hitta en blå foundation, även om det inte var särskilt tippat!) och begav oss sedan till ett av stadens caféer. Sen gick jag hem och tog tag i hemtentan ett tag, sen tog det stopp. Tankeverksamheten kickade igång och jag låg och stirrade upp i taket i en timme eller två, utan att egentligen ha någon aning om vad som skedde. Nåväl, får väl kompensera förvirringens stund senare ikväll. Men först ska jag avnjuta en kopp vaniljte (hatar för övrigt folk som skriver thé, knowitalls) och stilla mitt TV-begär med lite Top Model.

som romeo

Kanske skulle passa med lite information om mig själv också. Jag heter Elin, jag är 20 år gammal och bor i den lilla staden Landskrona vid Skånes västkust. Jag studerar freds- och konfliktvetenskap vid Lunds Universitet och älskar både FN och EU och drömmer om att en vacker dag få jobba i en av deras pampiga byggnader. När jag inte begraver mig själv i böcker, PM eller hemtentor umgås jag allra helst med mina fina vänner. Helgerna spenderar jag oftast i en sunkig gymnastikhall eller tillsammans med vänner, fin musik och vin. Jag älskar musik, tanken att en låt kan sätta ord på allt det du för tillfället känner är oerhört stor. Jag känner ofta att en helt främmande musiker bättre än mig själv kan förstå vad jag genomgår, det är otroligt och viktigt för att jag faktiskt ska orka mig igenom dom där dagarna. Så ni kommer antagligen att finna många fina låtcitat i denna blogg, mest för att de i sig faktiskt förklarar hela situationen bättre än jag någonsin kommer att kunna. Jag önskar att jag kunde skriva sådana texter, sådana som någon känner igen sig i. Men det kan jag inte, hur mycket jag än skulle vilja. Jag är ofta väldigt stressad och har sedan jag var 14 år gammal befunnit mig i olika vågor av magkatarr, ibland funderar jag på varför det är så. Men jag tror att jag ofta själv skapar den stress jag upplever. Jag älskar skvaller, skvaller är oerhört roligt. Men mest av allt älskar jag de där fina stunderna jag ibland upplever, stunder som känns lugnande. Som till exempel stunder nere vid vattnet i ensamhet, när jag har musiken i öronen och solen går ner. Stunder då jag faktiskt känner att livet är lite finare än vad man faktiskt tror sig veta.

för sent att säga som det är

Jag gör en nystart, ett sätt för mig att försöka hantera allt det som händer omkring. Jag lämnar en fyra år gammal blogg bakom mig, mest för att jag insett vad som faktiskt spelar roll här i livet. Jag lämnar ett, enligt mig själv, bekymmersamt tonårsliv bakom mig för att fokusera på vad som komma skall. Min tonårsperiod var stundtals ganska kaotisk, mest kanske för att jag själv gjorde den kaotisk med dåliga val och allt för många tankar om allt. Och det var en fin tid, det var det faktiskt, men i nuläget känns den så himla banal. Som en helt annan verklighet jämfört med den jag lever i idag.

Vad denna blogg kommer handla om är i nuläget ganska oklart, jag har en idé men vet faktiskt inte om jag öppet orkar genomföra den på grund av respekt mot mig själv och andra. En del som skrivs kommer att vara vardagliga ting som ni kommer att förstå, medan vissa inlägg kommer vara underliga och ni, om ni inte mot förmodan känner mig, kommer antagligen inte att förstå. Men just nu gör jag det här för min skull, för att jag en dag ska kunna titta tillbaka och minnas den tid då jag befann mig i mitten av en hurricane.  Men jag tror att vi börjar redan nu med kryptiska och underliga inlägg, för det känns helt enkelt som om det är precis vad jag behöver i en tid som kantas av otaliga sömnlösa nätter och bekymmer för framtiden.